Månadsarkiv: oktober 2010

Mumsing på förbjuden frukt

Nyhet hos DN:

Kaaaanske inte sån het nyhet, skulle det ner i mitt knä dimpa en liten lapp där det stod att Ericsson visst går för jefla bra (kallas i denna artikel ”positiv information”) skulle jag också bli sugen på att köpa mig lite värdepapper. Så det som snarare är uppseendeväckande här är hur otroligt enkelt arbete FI (nej, inte Feministisk Initiativ, det andra FI:et) har; ”humm, undrar vilka av alla i detta jättestora rum som är oärliga, han där borta kanske? Eller hon?” Då får de syn på herren på bilden ”han är det!”, haffar honom och går hem. Snacka om världens lättaste jobb.

PS. Vissa kanske påstår att detta är en fiktiv bild och att oärliga inte alls ser ut så här i verkligheten, men icke; då hade det nämligen stått MONTAGE på bilden DS. (Källa: http://www.riketssal.se/en-tidningsanka/ http://www.riketssal.se/ja-tack-jag-forstar-att-det-ar-ett-montage/


Spridda intressen

Inget konstigt med det


Döden i Venedig

Thomas Mann beskriver i ”Döden i Venedig” ett fysiskt förfall utöver det vanliga

… men det var konsten som hade format den fysionomiska typen, inte som annars ett hårt och verksamt liv. Bakom denna panna hade Voltaires och konungens blixtrande repliker om kriget blivit till; denna trötta och djupa blick bakom pincenéns glas hade sett fältlasarettens blodiga inferno under sjuåriga kriget. Även rent personligt är ju konsten ett stegrat liv. Den lyckliggör djupare, den förtär snabbare. Den gräver fåror i sin tjänares ansikte, spår av imaginära intellektuella äventyr, och framkallar i längden, även under en klosterlig stillhet i den yttre tillvaron, en kräsenhet, överförfining, trötthet och spänning i nerverna, som är större än vad ett liv av lidelser, utsvävningar och njutningar kan åstadkomma.

Vi ska alla slitas ut, utifrån egna val lika väl som andras val, men ändock lika otvivelaktigt ska vi snabbt, långsamt eller mittemellan finna oss i att tyna bort. Att känslor och tankar skapar ärr, inte bara psykiskt, tilltalar mig; att i ansiktet få illustrerat de känslor och tankar som brottas i personens inre. Det sägs att i Europa ser folk känslor genom munnen, i Asien genom ögonen, men vad vore så enkla markörer mot ett tydligt ärr skapat av tankens destruktiva kraft?


Dagens tanke á la Knausgård

Precis börjat läsa Min kamp av Knausgård men redan fått mig en knäpp på näsan:

En dag kommer vi till en punkt där alla nödvändiga avstånd är fastlagda, alla nödvändiga system etablerade. Det är då tiden börjar gå fortare. Den möter inte längre några hinder, allt är fastlagt, tider forsar fram genom våra liv, dagarna försvinner i våldsam fart, innan vi vet ordet av är vi fyrtio, femtio, sextio … Mening kräver mognad, mognad kräver tid, tid kräver motstånd. Kunskap är avstånd, kunskap är stillestånd och meningens fiende.

 Jag är 28, har fast jobb, bostadsrätt och några vänner att hänga med när mig så faller in. Alla hinder är därmed undanröjda, nu är det bara att trycka gasen i botten och börja åldras.


Konst på Swedbank

Konst i offentliga förrättningar är alltid något av en kreation. I tråkighet. Min egen bank visade sig inte vara ett undantag.

Visst, den ser lite småtrevlig ut men känns den kanske inte lite väl modest? I sammanhanget är dock frågan jag måste ställa mig ”kan jag ställa mig bakom den här slags inredning?” det essentiella; en bank som väljer att låta sina kunder lättjefullt titta på tavlor som denna medan de själva skrattar bakom deras rygg åt hur mycket dom blir lurade, har en sån bank samma värdegrunder som mig? Ska jag omvandla mina värdegrunder till en sjaskig tavla som ingen tittar på i en situation där ingen egentligen bryr sig skulle den nog snarare se ut så här:

Jackuros Bank

Nu är bara frågan: finns denna banken i verkligheten? Ett ihärdigt sökande ligger framför mig men jag ska hitta den!


Status-rapport Torsdag för vecka 40


Vi har alla mött honom

  • halvlångt ljust hår
  • bruna ögon
  • breda axlar
  • ganska svävande blick som alltid ger känslan av att han inte tittar på dig utan genom dig
  • alltid för små skor som han försöker skämta bort med att hans mor var från Ukraina (ett för litet land i en för stor värld)

Jesus