Jadu, du är ingen lättflörtad typ, ingen man bara sådär får på fall, kanske har man lyckats distrahera dig en stund men jag tror aldrig jag lyckats snärja dig, inte ens fått dig i säng. Jag har hört mkt gott om dig, typ att du kan “fixa allt”, ja så länge jag går med på att du får döda mig vid slumpmässigt utvald tid… Fast jag tror inte du kommer göra det medan du är distraherad, mer troligt gör du det när jag är distraherad. Och ska sanningen fram, hur många gånger har jag lyckats distrahera dig? En? Två? Jag däremot är fan distraherad 360 av årets dagar. Och att inte vara distraherad vet jag inte om det är så mkt bättre, då får man juh bara ångest över vart man plötsligt är i förhållande till där man var sist man inte var distraherad; kan juh ha gått 5-6 månader och bam!
Eh, oj, va hände? Ok 6 månader senare och fortfarande samma skit/ny skit/gammal skit återigen… så jävla typiskt
Inte för att jag Inte tycker om dom korta perioder av “mindfulness” som jag upplever, men såhär till vardags kan jag faktiskt klara mig utan att älta all den där skiten nämnd ovan. Det är juh inte direkt så att den kommer försvinna, och om den gör det kan man va säker på att den kommer tillbaka. Om inte tiden hinner före.
